torsdag 2 september 2010

Varför lever vi?

Snart är vår älskade Oskar 4 år!
Det märks.
Han har blivit lång, han springer racersnabbt, han är superstark och han pratar som aldrig förr :).
Han leker väldigt bra också. Älskar rollekar med storasyster (och pappa)! Nu på sistone har han särskilt gillat att vara hund i mamma-barn-leken och en annan rolig lek är att bygga upp hus med Lego och låta gubbarna bo där.
Allt detta och massor med fler saker kan han vår goa fina kille. Och det är nu jag kommer till det som gör föräldraskapet extra utmanande just nu. Iaf om man är förälder till Oskar :)
Han vill nämligen veta allt....det finns ingen fråga i Oskars värld som är för liten eller för stor för att ställas.
ALLT frågar han!

Varför svänger vägen?
Varför styr du bilen?
Varför är det kväll nu?
Varför måste man sova?
Varför har jag ögon?
Varför bor vi i det här huset?
Varför har vi pengar?
Varför föddes jag?
Varför heter jag Oskar?

Varför, varför, varför???
Oftast köper han inte standard-följdfrågan; "vad tror du?", utan han kräver ett svar på sin kluriga undran.
Försöker svara så gott det går och så konkret och ärligt som möjligt. De existensiella bitarna är svårast. Då får man fundera lite.
I morse ställde han frågan; Varför lever vi?
Ja, varför gör vi det egentligen? Det är inte så ofta jag reflekterar över det faktiskt. Men såklart man undrar ibland...
Innan jag krånglade mig in på evolutionslära, så frågade jag honom själv om han kunde tänka sig varför, men nej...det nöten var för svår att knäcka.
Sa sen något i stil med att vi lever för att vi har blivit gjorda av våra mammor och pappor. Sen har man legat i sin mammas mage och blivit född ut i livet. Man lever också för att det är roligt och för att man älskar sin familj och blir älskad tillbaka.
I stora drag var det så jag sa, möjligen något förenklat.

Vad skulle ni ha svarat?

Jag tror nog de existensiella frågorna och funderingarna ännu bara är toppen av ett isberg, vi har nog mer att vänta.
Jag känner lite att jag måste prata mer med Oskar om hans storebror som inte finns. Jag tror inte att han minns så mycket av det vi har sagt tidigare. Fast just nu har han som sagt väldigt mycket annat att tänka på och fundera ut svaret på, så kanske döden får vänta lite...

Inga kommentarer: