Det firar vi med mangopuré till dessert.
onsdag 31 mars 2010
tisdag 30 mars 2010
Lattemamma
När nina var i säkert förvar tog vi en fika på chbg. Jag gav därmed Lattemamman ett ansikte idag.
måndag 29 mars 2010
Gränslös lycka!!
Nina är återfunnen och välbehållen!!
Jippi!!
Niklas ringde idag till centrumledningen på Heron City och frågade om de tagit hand om en upphittad kanin och mycket riktigt, där fanns hon!
I morgon åker jag dit och hämtar henne och hädanefter kommer hon bara utanför vår dörr om vi ska åka bort och övernatta någonstans. Inga mer köpcentrum för Nina!
För säkerhets skull kommer jag nog att sy dit en större lapp med telefonnumret på, för det här vill vi inte vara med om igen.
Slutet gott, allting gott!
Jippi!!
Niklas ringde idag till centrumledningen på Heron City och frågade om de tagit hand om en upphittad kanin och mycket riktigt, där fanns hon!
I morgon åker jag dit och hämtar henne och hädanefter kommer hon bara utanför vår dörr om vi ska åka bort och övernatta någonstans. Inga mer köpcentrum för Nina!
För säkerhets skull kommer jag nog att sy dit en större lapp med telefonnumret på, för det här vill vi inte vara med om igen.
Slutet gott, allting gott!
Nina på vift!
Alla vi som känner Wilma vet att hon har en gosekanin som blivit mer och mer älskad med åren. Nina är inte vilken gosekanin som helst. Hon är Wilmas utnötta, slitna men mest ingosade älsklings-Nina!
Nina som får vara med på allt! Hon har farit land och rike runt, åkt buss, tåg, flygplan och båt. Suttit oändliga timmar i bil och hållit Wilmas fingrar sysselsatta.
Inte minst har Nina varit trösten, tryggheten och den som alltid haft privilegiet att somna i Wilmas famn.
Nina som får vara med på allt! Hon har farit land och rike runt, åkt buss, tåg, flygplan och båt. Suttit oändliga timmar i bil och hållit Wilmas fingrar sysselsatta.
Inte minst har Nina varit trösten, tryggheten och den som alltid haft privilegiet att somna i Wilmas famn.
Men nu är hon borta....puts väck! Och vi fattar ingenting.
Idag besökte vi Heron City i Kungens Kurva. Niklas, Wilma och Oskar skulle se den nya 3D filmen -Draktränaren och vanligtvis brukar Wilma inte få ta med Nina när vi ska ut till stora köpcentrum o.dyl, men idag fick hon såklart det eftersom hon skulle se bio och det kanske skulle vara liiiite läskigt.
Innan bion strosade vi runt lite, åt lunch och lekte lite där det fanns möjlighet. När det sedan var dags för Niklas och barnen att bege sig till bion för att hinna köpa godis, så gör vi den fasansfulla upptäckten. NINA ÄR BORTA!!
Vi letar...som vi letar!! Vi visste att Nina hade varit med när vi åt lunch och att hon efter det blivit placerad i vagnen hos Emma. Vad hade vi varit? Hur hade vi gått? Kunde Nina ha ramlat ur när Emma blivit upplyft?
Till slut blir vi tvugna att ge oss i letandet, för filmen börjar, men jag drar ett par extra varv innan jag beger mig mot ikea.
När filmen sen är slut och jag är åter på plats, så återupptar vi jakten på Nina (kanske kunde bli en dokusåpa på bästa sändningstid på lördagar efter att Julia blivit funnen). Vi frågar varenda butiksinnehavare i omgivningarna vi vistats i. Vi kryper, vi vänder ut och in på saker, vi tänker, vi letar och letar....
Men....ingen Nina.
Vi får åka hem utan den kära, allra mest älskade ägodelen. Wilma är ledsen såklart, men förstår att vi inte kan göra mer för tillfället.
Stämningen är dock inte alltför dyster. Vi har haft en underbar dag tillsammans och en fantastisk helg. Barnen är lyckliga och glada över att ha fått se en bra spännande film, men trötta vid det här laget.
Vi ställer nu vårt hopp till en förstående och läskunnig person som kanske hittar Nina SER att hon är någons älskling (det syns nämligen) och som SER att Nina har en liten fastsydd tyglapp där det står vem hon tillhör och telefonnumret. Vi hoppas att denna någon har hittat Nina och tänker ringa oss och berätta det.
I värsta fall får vi köpa en ny Nina, men det blir ju inte samma sak....
KOM TILLBAKA!
fredag 26 mars 2010
En fredagkväll!
Idag på förmiddan tyckte Oskar plötsligt det var en bra idé att rita på köksbordet med en kulspetspenna. Han dekorerade hela sin plats med diverse kludd blandat med seriösa försök till att skapa något riktigt vackert :).
Ja, jag lät honom hållas! Vi tjafsar om så mycket annat av större vikt, så man får välja sina strider. Dessutom såg jag min chans att sysselsätta honom en stund med rengöring efteråt, vilket jag visste att han skulle nappa på.
Mycket riktigt! När disksvampen och diskmedlet åkte fram lystes ögonen på gossen upp och med stor frenesi tog han sig an borttvättning av konstverket. Tyvärr gick det lite för snabbt att få bort kluddet tyckte han, så medan han svepte svampen med ena handen, så drog han för säkerhets skull lite nya streck med den andra handen.
Ikväll mindes han sitt tilltag när jag stod och höll på med disken, så han bad att få skura bordet igen. Visst! Vill grabben skura rent bordet så är jag inte svårövertalad.
Om han gjorde det med frenesi under förmiddan, så gav han sin själ nu på kvällen. Se bara:
Ja, jag lät honom hållas! Vi tjafsar om så mycket annat av större vikt, så man får välja sina strider. Dessutom såg jag min chans att sysselsätta honom en stund med rengöring efteråt, vilket jag visste att han skulle nappa på.
Mycket riktigt! När disksvampen och diskmedlet åkte fram lystes ögonen på gossen upp och med stor frenesi tog han sig an borttvättning av konstverket. Tyvärr gick det lite för snabbt att få bort kluddet tyckte han, så medan han svepte svampen med ena handen, så drog han för säkerhets skull lite nya streck med den andra handen.
Ikväll mindes han sitt tilltag när jag stod och höll på med disken, så han bad att få skura bordet igen. Visst! Vill grabben skura rent bordet så är jag inte svårövertalad.
Om han gjorde det med frenesi under förmiddan, så gav han sin själ nu på kvällen. Se bara:
Han trivs ganska bra där i löddret
Swisch, swosch!
Skumt!
Koncentrerad
Engagerad!
Armen måste också bli ren!
Riktigt ren!
Å andra armen!
Magen också!
Notera den obligatoriska dregeldroppen på hakan :)
Ja, så roligt hade vi (Oskar) det ikväll! Vad gjorde ni? :)
onsdag 17 mars 2010
Poesi
Igår skrev Wilma dikter med Niklas. Hon var poeten och han skrev ner. Jag ska fråga om jag får lov att publicera en av dem här på bloggen vid tillfälle. Hon har talang!
På tal om dikter så hittade jag en tänkvärd sådan som jag gärna vill dela med mig av. Varsågoda!
Varje vecka har två dagar, för vilka vi inte ska oroa oss.
Två dagar som ska hållas fria från fruktan och farhågor.
En av dessa dagar är gårdagen,
med dess misstag och bekymmer,
dess värk och smärta.
Gårdagen har för alltid passerat bortom horisonten.
All världens rikedomar kan inte göra en enda av våra handlingar ogjord
inte få ett enda av våra ord osagt.
Gårdagen är för alltid borta.
Varje vecka har också en morgondag,
vars börda inte ska tynga oss.
Dess stora möjligheter och små prestationer.
Också morgondagen ligger bortom horisonten. Men också morgondagens sol ska lysa.
Strålande mot en klarblå himmel eller dold bakom en mask av moln
-men den kommer att lysa.
Och till dess den stiger fram har vi ingen andel i morgondagen.
Den är ännu ofödd.
Så återstår då bara en dag. Idag.
Varje människa orkar strida en enda dags strid.
Det är bara när du och jag bär bördan
av dessa två fruktansvärda evigheter- som våra krafter sviktar. Det är inte dagens upplevelser som tynger våra axlar mot jorden
-det är vår känsla av skuld och bitterhet för vad som skedde igår
eller rädsla inför vad morgondagen ska föra med sig.
På tal om dikter så hittade jag en tänkvärd sådan som jag gärna vill dela med mig av. Varsågoda!
Varje vecka har två dagar, för vilka vi inte ska oroa oss.
Två dagar som ska hållas fria från fruktan och farhågor.
En av dessa dagar är gårdagen,
med dess misstag och bekymmer,
dess värk och smärta.
Gårdagen har för alltid passerat bortom horisonten.
All världens rikedomar kan inte göra en enda av våra handlingar ogjord
inte få ett enda av våra ord osagt.
Gårdagen är för alltid borta.
Varje vecka har också en morgondag,
vars börda inte ska tynga oss.
Dess stora möjligheter och små prestationer.
Också morgondagen ligger bortom horisonten. Men också morgondagens sol ska lysa.
Strålande mot en klarblå himmel eller dold bakom en mask av moln
-men den kommer att lysa.
Och till dess den stiger fram har vi ingen andel i morgondagen.
Den är ännu ofödd.
Så återstår då bara en dag. Idag.
Varje människa orkar strida en enda dags strid.
Det är bara när du och jag bär bördan
av dessa två fruktansvärda evigheter- som våra krafter sviktar. Det är inte dagens upplevelser som tynger våra axlar mot jorden
-det är vår känsla av skuld och bitterhet för vad som skedde igår
eller rädsla inför vad morgondagen ska föra med sig.
tisdag 16 mars 2010
Dålig på att uppdatera....
...jag vet!
Men jag ska bli bättre...förhoppningsvis :).
Dagarna bara rullar på och sätter jag mig inte och skriver i rättan tid så är inspirationen som bortblåst.
Har varit lite småförkylda allihopa här hemma. Oskar går på medicin nu för sin förkylningsastma, så att vi får ordning på den. Jag & Wilma snorar lite och Emma rosslar i luftvägarna. Endast Niklas tycks vara fri från förkylningsbaciller, vilket jag såklart unnar honom.
Har igår och idag haft ont i ena örat (kan man få öroninflammation som vuxen?). Det liksom knastrar där inne när jag trycker mot det och känns lite allmänt obehagligt. Pumpar på med nässpray och ser om det blir bättre!
Vi har föresten fått offert nu från byggfirma 1 angående vårt byggprojekt "ett till rum". Det ser lovande ut, men nu återstår att flirta in sig hos banken. Väntar samtal därifrån vilken dag som helst, för att bara ringa ett nummer och få tala med en tjänsteman var tydligen helt passé. Nu fick man krångla sig genom en huvudväxel och sedan vidare till telefonbanken, som i sin tur skickade meddelande till Märstakontoret att de skulle ringa upp mig....*phu*. Varför liksom? Kan de inte bara lyfta luren?
Nä, nu har jag babblat färdigt om ingenting. Nu ska örat och jag gå och sova!
Hej så länge!
Men jag ska bli bättre...förhoppningsvis :).
Dagarna bara rullar på och sätter jag mig inte och skriver i rättan tid så är inspirationen som bortblåst.
Har varit lite småförkylda allihopa här hemma. Oskar går på medicin nu för sin förkylningsastma, så att vi får ordning på den. Jag & Wilma snorar lite och Emma rosslar i luftvägarna. Endast Niklas tycks vara fri från förkylningsbaciller, vilket jag såklart unnar honom.
Har igår och idag haft ont i ena örat (kan man få öroninflammation som vuxen?). Det liksom knastrar där inne när jag trycker mot det och känns lite allmänt obehagligt. Pumpar på med nässpray och ser om det blir bättre!
Vi har föresten fått offert nu från byggfirma 1 angående vårt byggprojekt "ett till rum". Det ser lovande ut, men nu återstår att flirta in sig hos banken. Väntar samtal därifrån vilken dag som helst, för att bara ringa ett nummer och få tala med en tjänsteman var tydligen helt passé. Nu fick man krångla sig genom en huvudväxel och sedan vidare till telefonbanken, som i sin tur skickade meddelande till Märstakontoret att de skulle ringa upp mig....*phu*. Varför liksom? Kan de inte bara lyfta luren?
Nä, nu har jag babblat färdigt om ingenting. Nu ska örat och jag gå och sova!
Hej så länge!
fredag 5 mars 2010
måndag 1 mars 2010
Sportlov!
Idag började sportlovet och jag undrar bara...vart är den globala uppvärmningen när man som bäst behöver den??
Snö hade vi så det räckte innan kan man tycka, men idag så öppnade sig himlen och snön bokstavligen vräkte ner i oändliga mängder.
Jag hade planerat in ett besök på biblioteket idag och jag tänkte att ett gammalt snöoväder minsann inte skulle stoppa oss, även om det kändes smått frestande att stanna inne och ha det mysigt istället för att ge sig ut och leka barnen på Frostmofjället.
Som sagt vi gav oss iväg och ja.....jag ångrar mig!
Själva biblioteksbesöket var roligt och biltvättomaten strax innan bringade lite spänning i våra liv. Men för övrigt kan jag säga att det inte var roligt att....
....förutom att hantera en skrikande bebis, matkasse, vagn och 2 trötta hungriga barn, även behöva borsta fram en bil helt täckt av blötsnö.
....likt prästens lilla kråka slinta fram och tillbaka över den såphala vägbanan på väg hem.
....behöva stanna bilen utanför garaget, kliva ur och ta bort snö framför porten för att få den att öht öppnas.
....slita som ett djur för att få hem matkasse, vagn och bebis och ändå inte lyckas utan att till slut få be Wilma om hjälp.
....behöva vända om när tjejerna, vagnen och maten väl är inne för att hämta en sovande Oskar som inte fick plats på föregående lass.
....bära på sovande pojke och samtidigt pulsa genom lager av snö och koncentrera sig på att inte ramla.
....komma hem alldeles svettig och upptäcka att hallen är ett blött kaos och tålamodet fullständigt bortblåst
Tur jag har så underbara ungar!
Efter lite mat och en latte kändes livet bättre. Barnen var nöjda och belåtna och jag kunde använda energin från den tidigare ilskan till att skriva ett välformulerat mail till en ansvarig inom barnomsorgen i kommunen. Det hade aldrig blivit gjort annars.
Så, det var min dag! Avundsjuk någon??
I morgon ska vi stanna hemma och mysa! Såvida vi inte får något annat för oss :).
Snö hade vi så det räckte innan kan man tycka, men idag så öppnade sig himlen och snön bokstavligen vräkte ner i oändliga mängder.
Jag hade planerat in ett besök på biblioteket idag och jag tänkte att ett gammalt snöoväder minsann inte skulle stoppa oss, även om det kändes smått frestande att stanna inne och ha det mysigt istället för att ge sig ut och leka barnen på Frostmofjället.
Som sagt vi gav oss iväg och ja.....jag ångrar mig!
Själva biblioteksbesöket var roligt och biltvättomaten strax innan bringade lite spänning i våra liv. Men för övrigt kan jag säga att det inte var roligt att....
....förutom att hantera en skrikande bebis, matkasse, vagn och 2 trötta hungriga barn, även behöva borsta fram en bil helt täckt av blötsnö.
....likt prästens lilla kråka slinta fram och tillbaka över den såphala vägbanan på väg hem.
....behöva stanna bilen utanför garaget, kliva ur och ta bort snö framför porten för att få den att öht öppnas.
....slita som ett djur för att få hem matkasse, vagn och bebis och ändå inte lyckas utan att till slut få be Wilma om hjälp.
....behöva vända om när tjejerna, vagnen och maten väl är inne för att hämta en sovande Oskar som inte fick plats på föregående lass.
....bära på sovande pojke och samtidigt pulsa genom lager av snö och koncentrera sig på att inte ramla.
....komma hem alldeles svettig och upptäcka att hallen är ett blött kaos och tålamodet fullständigt bortblåst
Tur jag har så underbara ungar!
Efter lite mat och en latte kändes livet bättre. Barnen var nöjda och belåtna och jag kunde använda energin från den tidigare ilskan till att skriva ett välformulerat mail till en ansvarig inom barnomsorgen i kommunen. Det hade aldrig blivit gjort annars.
Så, det var min dag! Avundsjuk någon??
I morgon ska vi stanna hemma och mysa! Såvida vi inte får något annat för oss :).
Den här gosehögen hade jag i sängen i morse!
Systrar!
Stolt storebror och gosigaste lillasyster!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)