Jag VET att man inte bör hänga upp sig på saker typ den jag tänker skriva om nu. Jag vet också att sanningshalten i det som sades måste tas med en nypa salt.
Jag är vanligtvis inte den som blir kränkt av pesonliga påhopp av okända människor, jag är ofta duktig på att skaka sådant av mig. Men idag fick jag veta ett och annat, som inte enbart var riktat till mig som person, utan även till mig som flerbarnsmamma och detta fick mig att fundera lite.
För alla som känner min irl kommer det inte som någon överraskning att jag gillar att prata. Jag älskar att diskutera, ventilera och konversera. Jag delar gärna med mig av såväl glädjeämnen som bekymmer och jag tror jag anses som en god lyssnare av mina närmsta vänner.
Idag fick jag veta, av en anonym skribent på ett föräldraforum, att jag typ är den jobbigaste personen i världen. Att jag talar om hur saker och ting "ska vara/är" och hur jag som flerbarnsmamma i princip ser ner på dem som "bara" har ett barn.
Till en början blev jag nästan lite smått road över att jag tydligen väcker starka känslor hos vissa, men efter att ha läst "påhoppet" igen så spred sig en obehagskänsla genom kroppen.
Är jag sån?
Som utger mig för att veta och kunna allt?
Som signalerar att förstagångsföräldrar är loosers som inget vet?
Nog kan jag i min iver bli lite väl engagerad ibland när något behandlas som jag har en åsikt om, men jag försöker ju samtidigt lyssna in och respektera att alla inte alltid tycker som jag. Eller...?
Det är ju märkligt egentligen hur hjärnan bara absorberar den här kritiken. Jag har många vänner, så uppenbarligen är jag inte sååå dryg ;).
Men en enda betydelselös människa lyckades ändå idag få mig att tvivla på mig själv, på ett mycket stötande sätt dessutom.
Nu har jag fått det här ur mig och kan lägga det bakom mig.
Lärdomen?
Att det skrivna ordet kan misstolkas mycket lätt och att jag ska vara försiktig med vad jag tycker i vissa sammanhang.
1 kommentar:
Men va läskigt, att andra kan gå igång på en så där hårt... Jag känner dig ganska bra, tycker jag, vid det här laget och skulle säga helt tvärtom, kan hända för att vi är av samma skrot och korn när det kommer till att prata och diskutera;) Men att du skulle tro dig bättre bara för att du har fler barn håller jag verkligen INTE med om, jag som tillhör en-barns-föräldrarna i några månader till. Raka motsatsen då jag alltid tycker oss kunna diskutera öppet och öppenhjärtat om ett, två, tre eller hundra barn. Och är det någon jag vänder mig till för att få råd när det gäller Cleo och graviditeten så är det dig just för att du har så bra svar utifrån dina erfarenheter men inte på några sätt utger dig för att vara allsmäktig på några plan!
Jag förstår att din känsla av olustighet måste vara svår att skaka av sig men jag är uppriktigt förvånad över att någon kan ha just den bilden av dig. Men som sagt, det skrivna ordet kan ibland vara svårtolkat och sen finns det ju trasiga människor överallt som stör sig på allt och alla..
Ordningen är återställd här hemma och barnet ligger och snarkar i sin säng. Ett hemskt dygn utan henne, där hon har haft det hur bra som helst, är nu över och vi är redo att leka igen:) A har match imorgon klockan 13:00 om ni är sugna???? KRAM från din granne och vän
Skicka en kommentar