Kiss och sjukstuga

Jahapp! Så tog sportlovsveckan slut då, eller iallafall nästan.
Såhär har den sett ut hitills:
Måndag - Wilma vaknar med skyhög feber, mår illa, knappt någon röst och har svårt att andas. Niklas vabbar, jag går till jobbet. Läkarbesök på kvällen som resulterar i ny PC-kur för W.
Tisdag - Vabbar. Ägnar hela förmiddagen åt att vätska upp W som verkar rejält slö av vätskebrist. Det blir framgångsrikt och hon både äter och dricker OK innan dagen är slut.
Onsdag - Jobbar. Niklas vabbar W som börjar bli bättre.
Torsdag - Semester. Wilma helt OK bortsett från hosta och lite snor. Beslutar efter vånda att släppa iväg henne på den sedan länge inplanerade båtresan med bästis-grannen och dennes föräldrar. När hon åkt så kroknar Oskar. Han blir supergnällig, jag blir super-irriterad. Får ett erbjudande om att hänga med till Barnens hus som har kvällsöppet och blir jättetacksam då Niklas tycker det är Ok att vi möts i dörren och jag åker iväg. Botaniserar bland barnvagnar och blir på mycket bättre humör.
Fredag - Oskar rosslar och väser likt Darth Vader. Kan inte riktigt komma på någon lämplig aktivitet men vägrar samtidigt sitta hemma en hel dag till. Det blir till slut ett biobesök för O och mig, medan min snälla mamma tar hand om Emma. W kommer hem. Alla barn utom Emma hostar, rosslar, rasslar och låter. Skitkul!

Det blev ett ganska bra slut på veckan ändå. Wilma kom iväg på båtresan hon sett fram emot (och allt hade gått bra) och Oskar fick göra något lite extra han med, trots sviktande humör och hälsa.
Helgen hoppas jag blir lugn och ett avslut på sjukdomar och förkylningar vore önskvärt.

En kul grej som Emma har börjat med är att hon vill gå på toaletten. Jag har haft som vana en längre tid att då och då erbjuda henne att sitta på toaletten med den lilla toasitsen på, och det har varit en rolig grej med syfte att avdramatisera det hela.
Nu hör det ju till saken att vårt yngsta barn gärna alltid vill göra precis som vi andra. Dricka ur glas och äta på flat tallrik med stor kniv och gaffel har hon gjort ett tag nu. Hon vet också hur man sätter igång tvättmaskinen och vill gärna hantera hushållsmaskinerna i köket. Kort sagt så kan hon det mesta den lilla damen.

Nu har hon alltså börjat att vilja använda toaletten. Varje gång de senaste dagarna då vi har gått in på toan, eller då någon annan suttit där, så säger hon "tssss, tssss" hämtar hon sin lilla toasits och bär fram pallen. Sitsen lägger hon dit så galant och sedan kliver hon upp på pallen. Men kort i rocken som hon är får man hjälpa henne sista biten upp på själva toaletten. När hon väl sitter där så säger hon sitt kissljud "tssss, tssss" och känner efter om det kommer något. Sen kliver hon ner, tar undan sitsen och går därifrån.
Än så länge har hon inte uträttat det hon ska på riktigt och det är inget jag förväntar mig heller.
Jag bara njuter av se hennes inneboende kraft att vilja kunna göra allt som vi andra gör.


Den största lärdomen Emma har givit mig är faktiskt att jag som förälder kan utmana henne att prova saker jag från början inte tror att hon klarar av. Insikten om att hon kan mer än jag anar, får mig att fundera på hur mycket hon kan egentligen bara men ger henne förutsättningar.
Nästa utmaning som hon börjar visa intresse för är påklädning. Jag hoppas att jag kan ge Emma den tiden det tar för att komma på hur man klär sig själv.
Med syskonen har jag tyvärr varit lat och många gånger hjälpt till i onödan, för att det ska gå snabbt, fast jag vet att de kan.
Men detta blir en annan historia.....:)