Igår gick Wilma själv till skolan för första gången. Jag följde med henne ut och såg när hon traskade ner för backen längs stigen. Med jämna mellanrum vände hon sig om och vinkade för att slutligen småskutta fram till skolan och de väntande kompisarna.
Fick då denna sång i huvudet som svar på den känsla jag hade. Nynnade på den resten av dagen och jag lovar er.....ögonen är inte torra när jag lyssnar på den.
Den talar för sig själv. Varsågoda! Med mina favoriter och allt :).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar