Jahapp! Då var friden slut kan man säga.
Jag har ju väntat länge på att Emma ska börja ta sig framåt, som hon har kämpat varje gång hon legat på mage. Trodde att hon skulle komma på till slut hur man ålar sig fram eftersom det verkar lättast, men hon har mest blivit arg och puttat sig bakåt och i cirklar.
Så för ett par veckor sedan kom hon på hur man tar sig från liggande till sittande och förra veckan gick hon upp i knästående och började gunga fram och tillbaka. Trodde ändå det var länge kvar tills hon skulle börja ta sig fram.
Men så igår flyttade hon plötsligt ena handen framför den andra och gjorde den smått sensationella upptäckten att hon kunde förflytta sig.
Idag har hon jobbat vidare och kryper nu flera steg framåt åt gången. Det går inte fort, men det går!
Försökte få det på film idag, men då var hon redan så uttröttad och frustrerad, så jag gör ett nytt försök i morgon så att jag kan lägga upp bevis här på bloggen.
Många stora saker som lärs in och upptäcks i vår familj för tillfället märker man :).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar